21-02-2006, 05:39 PM
Färre vargar gör älgen dum
Att den svenska vargen är hårt ansatt är väl känt. Nu kommer nya överraskande rön om effekterna av vargstammens storlek. Ett liv utan rovdjur gör älgen dum.
Det smartaste en frisk, vuxen älg kan göra om den attackeras av varg är att stanna och försvara sig. Men det gör inte den svenska älgen. Den lägger benen på ryggen och försöker fly.
- Under åtminstone 150 år städade vi bort vargen. Dödligheten i älgstammen ersattes av jägarnas bössor, säger Håkan Sand, vargforskare på Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sedan starten i slutet på 90-talet har rovdjursforskningen genomgått en teknisk revolution. I stället för traditionella radiosändare förses märkta vargar sedan några år tillbaka med sändare kopplade till navigeringssystemet gps. Vargens positioner skickas dygnet runt på mobiltelefonnätet till forskarnas datorer på Grimsö.
- Vi har fått otroligt mycket bättre detaljkunskap om vargarnas rörelser, säger Håkan Sand.
Ett av de första resultaten av den nya tekniken är uppskattningarna av hur mycket vilt vargen tar.
- Vi har underskattat hur mycket älg vargen slår med närmare 50 procent, säger Håkan Sand.
Varg äter i huvudsak älg. I snitt behöver en flock fälla en älg var fjärde dag, utom på sommaren då bytet i huvudsak är kalvar. Då jagar de dagligen. Men det kanske mest anmärkningsvärda i forskarnas resultat är den skandinaviska vargens otroliga jaktlycka.
- Hälften av alla attacker lyckas. Det är väldigt högt om man jämför med exempelvis varg i Nordamerika, säger Håkan Sand.
En förklaring, enligt honom, är att den svenska älgstammen vant sig av med varg. I Sverige har jägare ersatt älgarnas naturliga fiender. I dag skjuts cirka 100.000 älgar årligen under älgjakten. Trots att vargen åter etablerat sig i Skandinavien står människan fortfarande för 95 procent av all dödlighet hos älg totalt sett. Även inom de flesta vargrevir utgör jakten fortfarande den dominerande delen av dödlighet hos älg.
- Om älgen väljer att stanna kvar och försvara sig där den blir attackerad av vargen är den en tuff motståndare. För en stark älg är det ett fördelaktigt beteende, säger Sand.
Men så gör inte svenska älgar.
- Genom den naturliga selektionen har älgstammen i Nordamerika lärt sig att det är bäst att stanna och bjuda motstånd.
- Om vi skulle gå tillbaka 100 år är jag övertygad om att det beteendet fanns även hos den skandinaviska älgen i större utsträckning än vad som är fallet i dag, säger Håkan Sand.
Under den tid då vargen varit utrotad i stora delar av Skandinavien har urvalet gått åt motsatt håll - de älgar som varit aggressiva och stannat för att slåss har löpt allra störst risk att dö under älgjakten.
- Det är en dålig strategi att bjuda motstånd mot en jägares bössa. De älgar som gjort det har skjutits i högre utsträckning. Vi tror också att jakten med ställande hund kan ha bidragit till att vi fått en naivare älg, säger Håkan Sand.
Nästa steg i forskningen är att titta på vargens roll i ekosystemet. Erfarenheten från andra håll i världen visar att förekomsten av rovdjur påverkar den biologiska mångfalden positivt. I den amerikanska nationalparken Yellowstone innebar exempelvis vargens återkomst ett mycket rikare fågelliv, genom att den höll tillbaka stammen av kronhjort.
- Varg är förmodligen en nyckelart även i den svenska naturen genom att den påverkar andra arter genom sin blotta närvaro, säger Håkan Sand.
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
Att den svenska vargen är hårt ansatt är väl känt. Nu kommer nya överraskande rön om effekterna av vargstammens storlek. Ett liv utan rovdjur gör älgen dum.
Det smartaste en frisk, vuxen älg kan göra om den attackeras av varg är att stanna och försvara sig. Men det gör inte den svenska älgen. Den lägger benen på ryggen och försöker fly.
- Under åtminstone 150 år städade vi bort vargen. Dödligheten i älgstammen ersattes av jägarnas bössor, säger Håkan Sand, vargforskare på Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sedan starten i slutet på 90-talet har rovdjursforskningen genomgått en teknisk revolution. I stället för traditionella radiosändare förses märkta vargar sedan några år tillbaka med sändare kopplade till navigeringssystemet gps. Vargens positioner skickas dygnet runt på mobiltelefonnätet till forskarnas datorer på Grimsö.
- Vi har fått otroligt mycket bättre detaljkunskap om vargarnas rörelser, säger Håkan Sand.
Ett av de första resultaten av den nya tekniken är uppskattningarna av hur mycket vilt vargen tar.
- Vi har underskattat hur mycket älg vargen slår med närmare 50 procent, säger Håkan Sand.
Varg äter i huvudsak älg. I snitt behöver en flock fälla en älg var fjärde dag, utom på sommaren då bytet i huvudsak är kalvar. Då jagar de dagligen. Men det kanske mest anmärkningsvärda i forskarnas resultat är den skandinaviska vargens otroliga jaktlycka.
- Hälften av alla attacker lyckas. Det är väldigt högt om man jämför med exempelvis varg i Nordamerika, säger Håkan Sand.
En förklaring, enligt honom, är att den svenska älgstammen vant sig av med varg. I Sverige har jägare ersatt älgarnas naturliga fiender. I dag skjuts cirka 100.000 älgar årligen under älgjakten. Trots att vargen åter etablerat sig i Skandinavien står människan fortfarande för 95 procent av all dödlighet hos älg totalt sett. Även inom de flesta vargrevir utgör jakten fortfarande den dominerande delen av dödlighet hos älg.
- Om älgen väljer att stanna kvar och försvara sig där den blir attackerad av vargen är den en tuff motståndare. För en stark älg är det ett fördelaktigt beteende, säger Sand.
Men så gör inte svenska älgar.
- Genom den naturliga selektionen har älgstammen i Nordamerika lärt sig att det är bäst att stanna och bjuda motstånd.
- Om vi skulle gå tillbaka 100 år är jag övertygad om att det beteendet fanns även hos den skandinaviska älgen i större utsträckning än vad som är fallet i dag, säger Håkan Sand.
Under den tid då vargen varit utrotad i stora delar av Skandinavien har urvalet gått åt motsatt håll - de älgar som varit aggressiva och stannat för att slåss har löpt allra störst risk att dö under älgjakten.
- Det är en dålig strategi att bjuda motstånd mot en jägares bössa. De älgar som gjort det har skjutits i högre utsträckning. Vi tror också att jakten med ställande hund kan ha bidragit till att vi fått en naivare älg, säger Håkan Sand.
Nästa steg i forskningen är att titta på vargens roll i ekosystemet. Erfarenheten från andra håll i världen visar att förekomsten av rovdjur påverkar den biologiska mångfalden positivt. I den amerikanska nationalparken Yellowstone innebar exempelvis vargens återkomst ett mycket rikare fågelliv, genom att den höll tillbaka stammen av kronhjort.
- Varg är förmodligen en nyckelart även i den svenska naturen genom att den påverkar andra arter genom sin blotta närvaro, säger Håkan Sand.
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
])![[Image: gandalf2.jpg]](http://www.riffeljagt.com/images/gandalf2.jpg)
[/center]