04-03-2006, 08:40 AM
Organiserad tjuvjakt på varg i Sverige"
Det förekommer organiserad tjuvjakt på varg i Sverige.
Nätverket är välorganiserat och dessutom trakasseras personer inom polis, naturvårdsmyndigheter och föreningar, hävdar den erfarne jaktbrottsutredaren Erold Coleman, som själv blivit utsatt för detta.
- Det handlar om blickar, telefonsamtal och prat bakom ryggen, säger Erold Coleman, som är polis och miljöbrottsutredare vid polisen i Västra Götaland. Tidigare har han arbetat många år i Uppsala.
Som utredare av jaktbrott har han själv blivit trakasserad. En man ringde anonymt till Erold Coleman upprepade gånger. Mannen kunde till slut spåras upp och fick straff för ofredande och olaga hot. Det visade sig att han hade hotat många andra personer också.
Poliser och åklagare som arbetar med jaktbrott utsätts för en hård press. Även forskare och naturvårdare blir utsatta.
- Jag känner till varginventerare som har fått däcken sönderskurna, berättar Erold Coleman.
Det har gått så långt att han liknar metoderna med de som kriminella mc-gäng använder. Det är välorganiserade nätverk som håller kontakt via telefon och internet. De kartlägger de som de uppfattar som motståndare: poliser, naturvårdsmyndigheter, och personer som kallas "vargkramare".
Enligt Nya Wermlandstidningen finns det ett tjuvjägarnätverk i Norge, Värmland och Dalarna som utnyttjar pejlingsutrustning för att få tag på vargar. De har en "nollvision" när det gäller vargar i Sverige och beger sig ut i skogen så fort som man ser spår av vargar.
Erold Coleman understryker att de illegala jägarna gör sig skyldiga till ett grovt brott. Men ändå blir de inte sällan "hjältar" i hembygden.
- Det finns aldrig några vittnen till dessa brott, konstaterar han.
Polisen i Dalarna hade en tipstelefon där man fick gott om tips, men bara anonyma.
- Varför är bygden så tyst?
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är mörkertalet mycket stort när det gäller illegal jakt på rovdjur.
Djurägare som anmäler sig själva - som Stig Engdahl i Ed - är överrepresenterade bland de som döms för grova jaktbrott. BRÅ betecknar den typen av brott som otillåten skyddsjakt, eftersom den skiljer sig från den välorganiserade illegala jakten med bilar och skotrar.
BRÅ menar att de "som systematiskt ägnar sig åt tjuvskytte inte är de sympatiska tamdjursägarna som intervjuas av medierna" utan kriminella element som inte drar sig för att använda hot och våld för att skydda sin verksamhet.
Att småbrukaren Stig Engdahl har fått ett förhållandevis hårt straff betecknar Erold Coleman som "en tragedi".
Karl af Geijerstam, ttela.se
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
Det förekommer organiserad tjuvjakt på varg i Sverige.
Nätverket är välorganiserat och dessutom trakasseras personer inom polis, naturvårdsmyndigheter och föreningar, hävdar den erfarne jaktbrottsutredaren Erold Coleman, som själv blivit utsatt för detta.
- Det handlar om blickar, telefonsamtal och prat bakom ryggen, säger Erold Coleman, som är polis och miljöbrottsutredare vid polisen i Västra Götaland. Tidigare har han arbetat många år i Uppsala.
Som utredare av jaktbrott har han själv blivit trakasserad. En man ringde anonymt till Erold Coleman upprepade gånger. Mannen kunde till slut spåras upp och fick straff för ofredande och olaga hot. Det visade sig att han hade hotat många andra personer också.
Poliser och åklagare som arbetar med jaktbrott utsätts för en hård press. Även forskare och naturvårdare blir utsatta.
- Jag känner till varginventerare som har fått däcken sönderskurna, berättar Erold Coleman.
Det har gått så långt att han liknar metoderna med de som kriminella mc-gäng använder. Det är välorganiserade nätverk som håller kontakt via telefon och internet. De kartlägger de som de uppfattar som motståndare: poliser, naturvårdsmyndigheter, och personer som kallas "vargkramare".
Enligt Nya Wermlandstidningen finns det ett tjuvjägarnätverk i Norge, Värmland och Dalarna som utnyttjar pejlingsutrustning för att få tag på vargar. De har en "nollvision" när det gäller vargar i Sverige och beger sig ut i skogen så fort som man ser spår av vargar.
Erold Coleman understryker att de illegala jägarna gör sig skyldiga till ett grovt brott. Men ändå blir de inte sällan "hjältar" i hembygden.
- Det finns aldrig några vittnen till dessa brott, konstaterar han.
Polisen i Dalarna hade en tipstelefon där man fick gott om tips, men bara anonyma.
- Varför är bygden så tyst?
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är mörkertalet mycket stort när det gäller illegal jakt på rovdjur.
Djurägare som anmäler sig själva - som Stig Engdahl i Ed - är överrepresenterade bland de som döms för grova jaktbrott. BRÅ betecknar den typen av brott som otillåten skyddsjakt, eftersom den skiljer sig från den välorganiserade illegala jakten med bilar och skotrar.
BRÅ menar att de "som systematiskt ägnar sig åt tjuvskytte inte är de sympatiska tamdjursägarna som intervjuas av medierna" utan kriminella element som inte drar sig för att använda hot och våld för att skydda sin verksamhet.
Att småbrukaren Stig Engdahl har fått ett förhållandevis hårt straff betecknar Erold Coleman som "en tragedi".
Karl af Geijerstam, ttela.se
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.