10-03-2006, 12:46 PM
Bybor i Blecket kräver
skyddsjakt på rovdjur
BLECKET
I ett brev till länsstyrelsen kräver Bleckets bysamfällighet åtgärder i rovdjursförvaltningen. Vid ett öppet möte i byn i januari framkom det att deltagarna hävdar att efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter ännu inte fungerar.
Deltagarna kräver att myndigheterna dokumenterar och åtgärdar oacceptabla problem med oskygga rovdjur i deras omgivning.
I brevet till länsstyrelsen skriver mötesdeltagarna att de anser att byn drabbas långt utöver vad som kan anses skäligt enligt tålighetsprincipen (Viltskadeförordningen 2001:724).
Man kräver bland annat att följande punkter ska uppfyllas enligt tålighetsprincipen, annars är det uppenbart oskäligt (enligt allmänna råd för paragraf 16):
Den som utsätts för rovdjurskonfrontation skall alltid ha möjligheten till professionell hjälp efter behov så att den direkta/indirekta skadan och/eller olägenheten upphör. Viltskademedlen är till för detta.
Arbetsinsatser och/eller kostnader på grund av rovdjuren får inte allvarligt decimera näringsmässiga inkomster.
Byn Blecket har 82 invånare och där finns hushåll som bland annat har hästar, kor, grisar och fjäderfä. Goth Bertil Johansson är en av dem som bor i byn.
Förra året var det en mycket närgången varg som skrämde i väg både mjölkkor och högdräktiga kor för honom.
Om rovdjursstängsel ska sättas upp i byn måste det vara cirka två meter högt enligt honom, då den rikliga snötillgången annars gör att rovdjuren kan utnyttja snödjupet och skaren för att passera stängslen.
Stängsel medför också nya risker enligt Johansson.
- Rovdjursstängsel styr in rovdjuren mellan husen, säger Goth Bertil.
När vi går längs vägen visar han det nuvarande stängslet som är en meter högt. Det är nästan helt döljt av snö.
I brevet skriver bysamfälligheten att det är länsstyrelsen som ska kartlägga vilka skadetyper som förekommer i länet genom dokumentation av direkta och indirekta skador, samt vilka viltarter som orsakar dessa skador.
Detta ska enligt reglerna ske i samråd med berörda organisationer och därför kräver byföreningen att innehållet i deras brev beaktas, samt att även andra byar med erfarenheter skall komma till tals.
Bleckets bysamfällighet har också radat upp en rad skadetyper som hittills drabbat invånarna i byn.
Exempel på dessa är:
Hundar och andra tamdjur skräms och flyr miltals.
Tamdjur skräms i hemmiljö och på platser så att det inte går att få dem att återvända till dessa.
Vidare står det i skrivelsen:
"Myndigheterna har alltså inte beaktat de oskäliga skadetyper (utöver tålighetsprincipen) som redan drabbat oss i Blecket i sina beslut och insatser för bortstötning, förebyggande skydd och skyddsjakt på både björn och varg. Vi kräver att akuta åtgärder sätts in för att rädda de hotade verksamheterna i vår by och dess betesmarker, både med stöd till drabbade och genom skyddsjakt på björn och varg."
Tidningen kunde i går inte nå någon ansvarig person på länsstyrelsen för en kommentar.
falukuriren
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
skyddsjakt på rovdjur
BLECKET
I ett brev till länsstyrelsen kräver Bleckets bysamfällighet åtgärder i rovdjursförvaltningen. Vid ett öppet möte i byn i januari framkom det att deltagarna hävdar att efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter ännu inte fungerar.
Deltagarna kräver att myndigheterna dokumenterar och åtgärdar oacceptabla problem med oskygga rovdjur i deras omgivning.
I brevet till länsstyrelsen skriver mötesdeltagarna att de anser att byn drabbas långt utöver vad som kan anses skäligt enligt tålighetsprincipen (Viltskadeförordningen 2001:724).
Man kräver bland annat att följande punkter ska uppfyllas enligt tålighetsprincipen, annars är det uppenbart oskäligt (enligt allmänna råd för paragraf 16):
Den som utsätts för rovdjurskonfrontation skall alltid ha möjligheten till professionell hjälp efter behov så att den direkta/indirekta skadan och/eller olägenheten upphör. Viltskademedlen är till för detta.
Arbetsinsatser och/eller kostnader på grund av rovdjuren får inte allvarligt decimera näringsmässiga inkomster.
Byn Blecket har 82 invånare och där finns hushåll som bland annat har hästar, kor, grisar och fjäderfä. Goth Bertil Johansson är en av dem som bor i byn.
Förra året var det en mycket närgången varg som skrämde i väg både mjölkkor och högdräktiga kor för honom.
Om rovdjursstängsel ska sättas upp i byn måste det vara cirka två meter högt enligt honom, då den rikliga snötillgången annars gör att rovdjuren kan utnyttja snödjupet och skaren för att passera stängslen.
Stängsel medför också nya risker enligt Johansson.
- Rovdjursstängsel styr in rovdjuren mellan husen, säger Goth Bertil.
När vi går längs vägen visar han det nuvarande stängslet som är en meter högt. Det är nästan helt döljt av snö.
I brevet skriver bysamfälligheten att det är länsstyrelsen som ska kartlägga vilka skadetyper som förekommer i länet genom dokumentation av direkta och indirekta skador, samt vilka viltarter som orsakar dessa skador.
Detta ska enligt reglerna ske i samråd med berörda organisationer och därför kräver byföreningen att innehållet i deras brev beaktas, samt att även andra byar med erfarenheter skall komma till tals.
Bleckets bysamfällighet har också radat upp en rad skadetyper som hittills drabbat invånarna i byn.
Exempel på dessa är:
Hundar och andra tamdjur skräms och flyr miltals.
Tamdjur skräms i hemmiljö och på platser så att det inte går att få dem att återvända till dessa.
Vidare står det i skrivelsen:
"Myndigheterna har alltså inte beaktat de oskäliga skadetyper (utöver tålighetsprincipen) som redan drabbat oss i Blecket i sina beslut och insatser för bortstötning, förebyggande skydd och skyddsjakt på både björn och varg. Vi kräver att akuta åtgärder sätts in för att rädda de hotade verksamheterna i vår by och dess betesmarker, både med stöd till drabbade och genom skyddsjakt på björn och varg."
Tidningen kunde i går inte nå någon ansvarig person på länsstyrelsen för en kommentar.
falukuriren
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.