Strängare vapenregler föreslås
Regeringen föreslår att ett vapenlånebevis införs för den som vill låna vapen. För att få ett sådant måste det ske en personprövning av samma slag som då man söker licens.
Förslaget är ett av flera som finns i en lagrådsremiss som kommer till behandling i riksdagen under våren.
Polisen har märkt en tendens att människor som ska få sina vapentillstånd indragna i stället snabbt avyttrar sina vapen till någon närstående eller bekant.
När vapentillståndet ska dras in finns inget att dra in. Sedan kan den ursprunglige ägaren låna vapnet av den nya ägaren för självständig användning.
Genom ett vapenlånebevis skulle detta kunna undvikas resonerar regeringen.
Visserligen finns fortfarande möjlighet för uppsiktsutlåning, men risken för allvarligt missbruk under uppsiktsjakt är i alla mindre än under självständigt handhavande, menar regeringen.
Enligt förslaget kan en person som inte själv behöver eller vill äga vapen kunna få ett vapenlånebevis utfärdat på obestämd tid och det ska heller inte gälla enbart för ett specifikt vapen eller kaliber.
För den som redan har licens för ett liknande vapen som man vill låna ska inte något vapenlånebevis behövas.
Regeringen avvisar Jägareförbundets förslag om slopad åldersgräns på 15 år vid uppsiktsutlåning för jakt. Man anser att den nuvarande åldersgränsen är väl balanserad.
Ett annat av förslagen i lagrådsremissen är att bara polisen i fortsättningen ska ha skrotningsrätt. Vapenhandlarna skulle alltså bli av med sin rätt att ta emot vapen för skrotning.
En anledning till detta är att polisen vid brottsutredningar funnit att vapen som lämnats för skrotning i några fall inte har skrotats utan sålts vidare. Idag lämnas cirka 4 000 vapen in för skrotning årligen.
Läkares skyldigheter att till polisen anmäla patienter som bedöms olämpliga att inneha vapen föreslås också utökas. Hittills har denna regel gällt psykiatriska diagnoser, men nu ska läkarnas anmälningsplikt också gälla medicinska diagnoser som missbruksproblem, kraftigt nedsatt syn och demensproblem.
Från remissinstanserna har visserligen framhållits faran för att folk inte ska våga söka vård, men regeringen anser att samhällets behovs på säkerhet väger tyngre än den enskildes integritet.
Återstår alltså att se om riksdagsmajoriteten också accepterar förslagen.
Bertil Lundvik/jagereforbundet
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
Kontroll om läkare anmäler olämpliga vapenägare
Risk att vapenägare inte törs söka hjälp
UIf Svedjeland
Cirka 50 procent av kvinnorna och en tredjedel av männen drabbas någon gång under livet av psykiska åkommor. Bilden är arrangerad.
Sedan år 2003 har din läkare kunnat avgöra om du fortsättningsvis skall få behålla dina jaktvapen. Läkare är och har varit skyldiga att polisanmäla patienters olämplighet att inneha skjutvapen. Socialstyrelsen skall nu gå in och kontrollera om läkarna följer lagen. Aktionen är just nu koncentrerad till Östersund och Järpen i Jämtland.
Men resultatet kan bli att vapenägare inte törs söka hjälp i vården.
Socialstyrelsens tillsynsläkare Kerstin Gudmundsson besöker Järpens hälsocentral och psykiatrin vid Östersunds sjukhus. Hon ska granska journaler för att möjligtvis finna sådana där olämplighet att ha vapen varit aktuellt.
Under en tid har det pågått liknande aktioner ute i landet. Innan det hela är klart ska journaler ha granskats på 60 olika platser från norr till söder.
Psykisk ohälsa vanligt
Cirka hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen drabbas någon gång av psykisk ohälsa. Vid vissa tider kan man för tillfället vara olämplig vapeninnehavare, för att sedan återfå det när man åter visar god vigör. Kombinationen psykisk ohälsa och vapen går inte alltid bra ihop.
Vid så kallade tankefixeringar som vanföreställningar och tankestörningar kan det vara extra illa. Men den som är drabbad kan ändå ha omdömet kvar, sjukdomen till trots.
Jakt & Jägare kontaktar polisen i Östersund där Stephen Jerand sitter som inspektör. Han är den som avgör personer med vårdkontakt är olämpliga att inneha vapen.
– Vi har nog inte märkt av fler anmälningar nu än tidigare. Tre-fyra det senaste halvåret, vilket ungefär motsvarar tidigare siffror. Vi har heller ingen misstanke om att det anmäls för få fall av olämplighet, kommenterar Stephen Jerand.
– Läkarna sköter nog sitt på bästa sätt. Det är klart, en liten ökning av anmälningar är kanske att vänta framöver, tillägger han.
Anmälningsskyldighet
Regeringen anser att läkarnas anmälningsskyldighet enligt vapenlagen 6:e kapitlet paragraf 6 skall följas.
– I slutändan sitter jag och avgör vad som kan vara lämpligt. Många gånger först efter personlig kontakt med läkaren som har gjort anmälan. Det behöver inte alltid vara frågan om psykiska åkommor. Demens, spritproblem, aggressivt uppträdande som misshandel och hot förekommer, berättar polisinspektören.
– Läkarnas myndighetsansvar innebär ju också att bedöma lämpligheten att köra bil för vissa patienter.
Att omhänderta vapen i det traditionsrika jaktlänet Jämtland är inte alltid så lätt.
– Det händer att man gömmer vapen, gömmer nyckeln till vapenskåpet eller gör sig oanträffbara. Någon har väl också visat aggressiva tecken. Man förstår hur det kan kännas. Ute på den jämtländska landsbygden kan ett jaktvapen betyda allt för en del. Inget vapen, ingen jakt, blir den bistra sanningen, förklarar Stephen Jerand.
Femårig karantän
– Många gånger sätts vapenägaren i så kallad karantän under en period på fem år. Efter ett halvt decennium återlämnas de beslagtagna vapnen om allt fungerat bra. Det finns flera exempel på detta.
I Åre primärvårdområde tar Jakt & Jägares utsände kontakt med läkarchef Alf Lerner.
– Visst kan det vara ett konfliktfyllt läge en läkare befinner sig i när man skall bedöma lämpligheten hos enskilda att äga vapen, kommenterar han.
– Självklart blir det tvärstopp med vapen för den patient som visar dåligt omdöme allt för tydligt.
I området har det varit väldigt få fall av psykiska sjukdomar kombinerat med vapenlicens.
– Det jägartäta länet till trots har vi inga större problem med detta. Det är klart frågan är laddad. Men jag kan bara minnas ett par fall från Åre och Järpen där man ifrågasatt vapeninnehav och patienterna blivit av med bössorna, säger Alf Lerner.
Få nya anmälningar
Sedan de nya bestämmelserna infördes har det kommit in få anmälningar. Detta skall nu undersökas med hjälp av tillsynsbesök från socialstyrelsen, då även journaler kommer att granskas.
Tio enheter inom öppenvården och psykiatrin i Norrlands inland ska undersökas. Det handlar om platser där jakt och vapen har långa traditioner. Östersund och Järpen blir först ut.
– Vi är inte ute efter att bättra på anmälarsiffrorna, eller att sätta dit någon. Det vi vill är att öka på medvetenheten hos vapeninnehavare, jägare, läkare och patienter, förklarar Socialstyrelsens tillsynsläkare Kerstin Gudmundsson.
– Det finns i runda tal två miljoner legala vapen ute i landet. Jag tror det har gjorts cirka 200 polisanmälningar under det senast gångna året. Så det rimmar lite dåligt. En viss ökning av åtgärder är nog att vänta, säger Kerstin Gudmundsson.
Vågar inte söka hjälp
Det finns flera exempel på att vådaskjutningar under jakt har resulterat i att både skytten och jaktkamrater drabbats av psykiska besvär.
Att söka hjälp för detta törs de inblandade knappt föra på tal, just på grund av läkarnas myndighetsansvar.
Rädslan finns att polisen slår till, tar med sig vapnen och därmed är jakten slut.
I stället har drabbade försökt klara sig ändå, de har tröstat varandra och gjort sig anonyma. En del har börjat dricka för mycket alkohol för att dämpa ångesten.
Då kan naturligtvis problemen bli riktigt allvarliga.
Läkare ansvariga
Vapenlagen anger klart att läkare som är ansvarig för den psykiatriska vården av en patient, som vårdas för psykisk störning i öppen eller sluten vård, är ansvarig. Läkaren måste överväga om en anmälan behöver göras enligt 6:e kapitlet och 6:e paragrafen i vapenlagen.
Om patienten bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen skall läkaren enligt samma bestämmelse omedelbart anmäla förhållandet. Anmälan skall göras utan närmare prövning av om patienten har skjutvapen eller inte.
När en anmälan görs bör patienten som regel informeras om den.
Anmälan ska enligt vapenlagen göras skriftligen till polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd. Av anmälan skall framgå att läkaren är ansvarig för den psykiska vården av patienten och bedömer att patienten är olämplig att inneha skjutvapen.
Jagande läkare
I den lilla byn Västanede i östra Jämtland blir det en pratstund med Eje Åhlander och Susanne Karling. Bägge är inbitna jägare. Dessutom är de läkare på intilliggande Kälarne hälsocentral.
– Det är väl ingen större skillnad i denna fråga nu mot tidigare. Men det vore bra om man ökade medvetenheten i frågan. Det behövs större ansvarstagande hos samtliga inblandade. Att det skulle finnas en oro och rädsla ute bland jägarfolk har vi inte märkt något av, säger Eje Åhlander.
– Skulle vi upptäcka någon patient där omdömet sviktar på grund av psykisk åkomma skickas personen i fråga vidare till psykiatrin, inflikar Susanne Karling.
Inflyttad utbildare
I jämländska Fugelsta har Anders Marklund slagit sig ned i nästa vinters vedhög. Han är uppflyttad från Stockholm, just för att få jaga och fiska. Han har gedigen erfarenhet av utbildning av jägare.
– Man kan ju förstå att det kan kännas ruttet för en jägare att bli av med sina vapen, efter det att han bedömts som olämplig. Många här i Norrlands inland lever för att jaga. När vapnen och jakten flugit sin kos är det nog lätt att hålla sig för skratt, säger Anders Marklund.
Samtidigt tycker han att det är alldeles utmärkt att läkare polisanmäler när det finns fog för det.
– Vem i ett jaktlag vill ha med en jägare som är totalt omdömeslös och fumlar med vapnet? Naturligtvis är han farlig både för sig själv och andra, konstaterar Anders Marklund.
Många gånger plockar jaktlagen själva bort dessa personer från jaktskogen. Men det händer att de dyker upp på annat håll.
– Visst kan det låta grymt, men den vapeninnehavaren måste genast avväpnas. Att det förekommer en massa oro och rädsla ute i buskarna beror nog mycket på brister på informationssidan, tror Anders Marklund.
– Varför inte samköra trafikregister med vapeninnehavare? undrar han.
– Den som inte platsar med ett skjutvapen, vem vill möta den med bil ute på vägarna.
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.