Sverige : Hjemmerøvere tog jagtvåben

[Kima]

Hjemmerøvere tog jagtvåben


Jeg har nået den alder hvor jeg ved hvad der er værd at vide, og på en god dag kan jeg faktisk huske noget af det

[cgj]

Det er forfærdeligt.
Hvad er en klass 1 studsare ??
Mvh.
cgj

[Rolin]

Her i Sverige bliver våben del op i 4 klasser.

Klassificering av jaktvapen

För att en viss ammunition skall få användas för jakt på visst vilt ställer man i Sverige vissa krav på dess prestanda. För enkelhets skull har man valt att indela kulammunition i fyra klasser, och låta klasstillhörigheten avgöra vilka viltslag jaktvapnet är tillåtet att användas mot.
De krav man ställer på ammunitionen är uttryckta i dels kulans vikt (mäts i gram) och dels den anslagsenergi (mäts i Joule) kulan har hundra meter från skytten (E#8321;#8320;#8320. Undantaget är lägsta klassen, klass 4, där inga krav på kulvikt ställs och anslagsenergin mäts direkt efter mynningen (E#8320.
Utöver kraven på energi och kulvikt i tabellen ovan ställs också kravet att för jakt på de viltarter som nämns under klass 1 och 2 får endast expanderande kulor användas. Med expanderande kulor menas kulor som vid anslaget deformeras på ett sådant sätt att de ökar sin diameter. För övrigt mindre vilt får icke-expanderande kulor, exempelvis helmantel, användas.
Skulle man ladda ett vapen med patroner med helmantlade kulor i en kaliber klassad för klass 1 eller klass 2, får man med detta alltså endast jaga de viltarter som är lovliga för klass 3-vapen. Egentligen är det alltså ammunitionen och inte vapnet som är avgörande för klasstillhörigheten, men det är mest av akademiskt intresse och i dagligt tal brukar man prata om "klass 1-vapen", "klass 2-vapen", etc eftersom ett vapen är anpassat efter en viss kaliber (Kaliber dock inte avgörande för klasstillhörigheten som är beroende av kula och laddning, ett exempel är 6,5 × 55 mm som med blyfria kulor hamnar i klass 2).
Klass Krav Tillåtet vilt Exempel på vanliga kalibrar
1 Kulvikt minst 9 g och anslagsenergi vid 100 m minst 2700 J eller kulvikt minst 10 g och anslagsenergi vid 100 m minst 2000 J Samtliga viltarter 9,3 × 62 mm
.30-06 Springfield
.308 Winchester
6,5 × 55 mm
.300 Winchester Magnum
2 Kulvikt minst 3,2 g och anslagsenergi vid 100 m minst 800 J Samtliga viltarter utom älg, björn, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår, varg, säl och vildsvin .222 Remington
.243 Winchester
.22-250 Remington
3 Kulvikt minst 2,5 g och anslagsenergi vid 100 m minst 200 J Samtliga viltarter utom älg, björn, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår, varg, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver .22 Winchester Magnum
.22 Hornet
4 Anslagsenergi direkt efter mynningen oavsett kulvikt minst 150 J vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämmel, råtta, mullvad, sork, bisam, mus, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, ripa, järpe, duva, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv och pilfink .22 Long Rifle
Älgstudsare[redigera | redigera wikitext]
Vapen tillhörande klass 1 är vad man i dagligt tal brukar kalla älgstudsare, eftersom det är vad man behöver för att jaga älg och annat högvilt.
Luftgevär[redigera | redigera wikitext]
Värt att notera är att även luftgevär i kaliber .22 (5,6 mm) eller mer och utgångshastighet minst 180 m/s idag får användas till skyddsjakt. Ett luftgevär får användas till allmän jakt om det uppfyller kraven i klass 4.

/Rolin



"But the bravest are surely those who have the clearest vision of what is before them, glory and danger alike, and yet notwithstanding go out to meet it."

[yeti]

Det er skidt for det er vand på maks 6 våben pr jæger møllen...

Mvh.

Yeti