22-02-2006, 09:59 AM
Stark älgstam i Gästrikland
Det finns omkring 8,5 älgar per 1 000 hektar i södra Gästrikland och södra Dalarna på Sveaskogs marker. Det visar den senaste veckans flyginventering. Gerhard Niebl, ansvarig hos Sveaskog för jakt, fiske och naturupplevelser i norra Bergslagen, är nöjd.
– Det är bra, och inventeringarna visar att vi inte har så stora skador, säger han.
Nu har älgarna räknats inom ett 200 000 hektar stort område söder om riksväg 80 och ner mot Dalälven och med länsväg 272 som gräns i öster. En räkning som sedan ska ligga till grund för höstens älgjakt.
Alla älgar inom ytan har räknats med hjälp av helikopter, eller i alla fall nästan alla älgar. Gerhard Niebl räknar med en felmarginal på 10-15 procent, något som adderas vid slutberäkningen.
Inventeringen visar att älgstammen är fortsatt relativt god. Gerhard Niebl tycker att den nedgång som jägarna tyckt sig se inte finns.
Bra fördelning tjurar-kor
Alla älgar könsbestäms vid inventeringen och förhållandet tjur-ko i älgstammen är fortsatt bra. Räkningen visar att det finns 65 procent kor och 35 procent tjurar.
– Den fördelningen räcker för att vi ska slippa att korna brunstar om och ger mindre kalvar, säger han.
Andelen kalv i älgstammen ligger på 27 procent. Det kunde vara något högre, anser Gerhard Niebl. Men med dagens fria kalvavskjutning är det lätt att jägarna gör ett något för stort uttag.
– Man ska inte skjuta fler kalvar än vuxna djur för då tär man på kapitalet, säger han.
Inventeringen pekar på att det är något mer älg på Sveaskogs marker än på de privata markerna. En orsak kan vara att andelen ungskog är större, men ännu har inte materialet analyserats klart.
Acceptabla betesskador
Sveaskog har genomfört inventeringar över mängden älgskador på ungskogen. Så här långt stannar de vid fyra-fem procent, något som Gerhard Niebl anser acceptabelt.
– Men jag skulle gärna se att jaktlagen gjorde mer foderskapande åtgärder, säger han.
Han pekar på åtgärder som att spara bredare kantzoner med sly kvar vid skogsvägarna och att de tallar som redan har betesskador sparas när ungskogen röjs.
Dessutom kan kraftledningsgatorna användas för viltfoderproduktion genom plantering av videarter.
Gerhard Niebl vill gärna ha ett biologiskt älgskötselområde inom hela ytan. Det ger möjlighet att styra stammen bättre genom fleråriga licenser och ökar jägarnas delaktighet.
Ulf Granström
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
Det finns omkring 8,5 älgar per 1 000 hektar i södra Gästrikland och södra Dalarna på Sveaskogs marker. Det visar den senaste veckans flyginventering. Gerhard Niebl, ansvarig hos Sveaskog för jakt, fiske och naturupplevelser i norra Bergslagen, är nöjd.
– Det är bra, och inventeringarna visar att vi inte har så stora skador, säger han.
Nu har älgarna räknats inom ett 200 000 hektar stort område söder om riksväg 80 och ner mot Dalälven och med länsväg 272 som gräns i öster. En räkning som sedan ska ligga till grund för höstens älgjakt.
Alla älgar inom ytan har räknats med hjälp av helikopter, eller i alla fall nästan alla älgar. Gerhard Niebl räknar med en felmarginal på 10-15 procent, något som adderas vid slutberäkningen.
Inventeringen visar att älgstammen är fortsatt relativt god. Gerhard Niebl tycker att den nedgång som jägarna tyckt sig se inte finns.
Bra fördelning tjurar-kor
Alla älgar könsbestäms vid inventeringen och förhållandet tjur-ko i älgstammen är fortsatt bra. Räkningen visar att det finns 65 procent kor och 35 procent tjurar.
– Den fördelningen räcker för att vi ska slippa att korna brunstar om och ger mindre kalvar, säger han.
Andelen kalv i älgstammen ligger på 27 procent. Det kunde vara något högre, anser Gerhard Niebl. Men med dagens fria kalvavskjutning är det lätt att jägarna gör ett något för stort uttag.
– Man ska inte skjuta fler kalvar än vuxna djur för då tär man på kapitalet, säger han.
Inventeringen pekar på att det är något mer älg på Sveaskogs marker än på de privata markerna. En orsak kan vara att andelen ungskog är större, men ännu har inte materialet analyserats klart.
Acceptabla betesskador
Sveaskog har genomfört inventeringar över mängden älgskador på ungskogen. Så här långt stannar de vid fyra-fem procent, något som Gerhard Niebl anser acceptabelt.
– Men jag skulle gärna se att jaktlagen gjorde mer foderskapande åtgärder, säger han.
Han pekar på åtgärder som att spara bredare kantzoner med sly kvar vid skogsvägarna och att de tallar som redan har betesskador sparas när ungskogen röjs.
Dessutom kan kraftledningsgatorna användas för viltfoderproduktion genom plantering av videarter.
Gerhard Niebl vill gärna ha ett biologiskt älgskötselområde inom hela ytan. Det ger möjlighet att styra stammen bättre genom fleråriga licenser och ökar jägarnas delaktighet.
Ulf Granström
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.