26-06-2006, 01:49 PM
Nya jakttider föreslås
Hundförbud före 1 oktober?
När och hur ska vildsvinsjakten ske för att vara etiskt försvarbar?
Den frågeställningen ligger bakom ett förslag från Jägareförbundet till regeringen att senarelägga möjligheten att jaga vildsvin med hund till första oktober.
Idag kan vildsvin jagas med hund redan från 1 augusti. Den möjligheten kan starkt ifrågasättas, skriver Jägareförbundet i sitt förslag.
Man framhåller att de hundar som kan användas vid vildsvinsjakt inte är särskilt ”artspecifika”. Risken är därför stor att sådana hundar lika väl kan förfölja hjort och rådjur under en tid då hundar inte får användas för dessa arter vid vare sig jakt eller träning.
Eftersom ställande raser för älg också är lämpliga för vildsvin och dessa får tränas på älg från 21 augusti anser förbundet att de också kan få tränas på vildsvin från 21 augusti.
Med hänsyn både till kultingarnas storlek och risken för oacceptabla störningar på hjort och rådjur anser Jägareförbundet att hundanvändning vid jakt efter vildsvin ska samordnas med tiden för rådjur och hjort.
Duvjakt från 1 augusti föreslås
Jakt på ringduva från 1 augusti till 31 december i hela landet och jakt på kråka, kaja och skata 1 juli till 30 april i södra området och 16 juli-10 maj i norra delen av landet, föreslår Jägareförbundet i en skrivelse till regeringen.
När starten för duvjakten 1996 i södra delen av Sverige flyttades till 16 augusti respektive 1 september blev det en drastisk minskning av avskjutningen. Sedan dess har avskjutningen ökat igen och är nu uppe på samma nivå som före ändringen.
Men det beror inte på att jägarna blivit bättre på att bruka den jakttid som nu gäller utan på att möjligheten till skyddsjakt nyttjas långt utöver vad som nog var tänkt.
Samtidigt visar siffror från häckfågelinventeringarna att ringduvans status i landet inte ändrats varken genom flyttningen av jakttiden eller genom den ökade skyddsjakten. Därför föreslår Jägareförbundet nu att jaktstarten åter ändras till 1 augusti över hela landet, samtidigt som förbundet lovar att aktivt propagera för att inte använda skyddsjakten för annat än just att motverka problem. Jägareförbundet föreslår dessutom att jakttiden blir den samma över hela landet, alltså 1 augusti till och 31 december.
Principen att de jaktbara arterna i huvudsak ska beskattas inom ramen för gällande jakttider, tycker Jägareförbundet också ska gälla för kråka, kaja och skata. Skyddsjakten ska användas för att förhindra skada eller direkt olägenhet, när den allmänna jakttiden inte räcker till av någon anledning.
Förbundet vill därför att jakttiden fastställs till 16 juli–10 maj för norra området och 1 juli–30 april för det södra området.
För kråka, kaja och skata handlar det om att begränsa antalet eftersom dessa fåglar är så effektiva predatorer på andra småviltarter och dessutom ställer till en del skador inom jordbruket. Jakt innan fåglarna ska börja häcka är effektivast.
Häckning innan föreslagna stoppdatum förekommer bara undantagsvis. Förslaget är väl avvägt mellan etik och jaktligt behov, framhåller förbundet för regeringen.
Bertil Lundvik
Jakttiderna för gäss bör ändras
Redan i februari 2004 skrev Jägareförbundet till regeringen och föreslog ändringar i jakttiderna för gäss. Nu påminner man om förslaget som bland annat innebär slopat förbud mot jakt efter klockan elva där sådant förbud finns nu. Förbundet vill också ha bättre möjlighet till skyddsjakt på vitkindad gås på Gotland.
När det gäller den vitkindade gåsen förslår Jägareförbundet en möjlighet till skyddsjakt på enskilds initiativ utan att länsstyrelse ska behöva utfärda tillstånd.
Idag utfärdar länsstyrelsen på Gotland 25–50 tillstånd årligen om max 50 fåglar per tillstånd.
Detta system är långsamt och krångligt och ger onödig arbetsbörda för länsstyrelsen tycker Jägareförbundet. En möjlighet till skyddsjakt på enskilds initiativ för att förebygga skada skulle inte på något vis hota populationen samtidigt som precisionen i att förebygga skada på höstsådda grödor skulle öka.
Skrivningen i jakttidsförordningen skulle kunna lyda: ”Vitkindad gås som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada den 1 oktober till 15 november”.
Skyddsjakten skulle alltså inte vara riktad mot den häckande populationen på Gotland som säsongen 2006 uppgick till cirka 2 700 par. Året innan fanns 4 400 par, men räv härjade i en koloni som i det närmaste raderades bort.
Den gotländska populationen har till största delen lämnat ön före sista september. Den föreslagna skyddsjakten är riktad mot de flockar om tusentals fåglar från den arktiska populationen som rastar på ön på hösten under sträcket söderut. Hela den arktiska populationen, som 2006 beräknades till
450 000 gäss, passerar Östersjön under höststräcket.
När det gäller den allmänna jakttiden på grågås föreslår Jägareförbundet att den i det södra området ska starta
11 augusti och sträcka sig fram till 31 december, utom på Gotland där den föreslås gälla
20 juli till 15 september. I det norra området förslås jakttiden 21 augusti–31 december med undantag för gränsälvsområdet där man ska få starta 20 augusti klockan 11 (som på den finska sidan).
Jakttiden på kanadagås föreslås vara 11 augusti till sista december i södra området och densamma som för grågås i det norra området.
Förbundet vill också ha skyddsjakt på grågås ”som uppträder vid fält med oskördad gröda” i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 20 juli till 20 augusti, i övriga län 20 juli till 10 augusti samt i Skåne, Halland och Blekinge även 1 januari till 15 mars.
Bertil Lundvik
Ändrad jakttid på dov föreslås
Det kan komma att bli utökad jakttid på dovhind och kalv. Ändringen skulle då göra det möjligt att jaga hind och kalv också under brunstuppehållet, 21 oktober–15 november.
Förslaget kommer från bland annat länsstyrelsen i Sörmland och tillstyrks i ett remissvar från Jägareförbundet med motiveringen att dovstammarna på många håll i landet är på kraftig tillväxt. Därmed finns ett behov av bättre möjligheter att reglera stammarna genom jakt.
Någon jaktstart på kalv redan från 16 augusti, som länsstyrelsen föreslagit, vill dock Jägareförbundet inte ha.
Dovkalvarna är så små vid denna tid på året att en sådan jaktmöjlighet knappast kommer att utnyttjas av jägarna, på samma vis som möjligheten att jaga rådjurskid med kula under september knappast alls utnyttjas av jägarna.
Jägareförbundet vill heller inte ha någon februarijakt på kronvilt, vilket föreslås. Motivet är biologiskt. Kronhinden har en tidigare fosterutveckling än dov, vilket innebär att dräktiga kronhindar har långt gångna foster i februari.
Bertil Lundvik
Förbundet vill ha jakt på rävungar
Jägareförbundet vill att möjligheten att jaga årsunge av rödräv återinförs i landet av hänsyn till viltvården.
Skyddsjakten på räv är väsentlig för att skydda främst fältviltet och rådjurskiden, framhåller förbundet till regeringen.
Det var på synnerligen vaga grunder som denna skyddsjakt på årsunge av rödräv togs bort på initiativ av Naturvårdsverket, anser Jägareförbundet.
Rödrävens påverkan på bytesdjuren hare, rådjur och skogsfågel är väldokumenterad framhöll förbundet redan 2001 när förslaget till förbud kom. Argumenten håller fortfarande.
Jägareförbundet vill även att det fastställs en allmän jakttid på mink från 1 augusti fram till 15 maj i Norr- och Västerbotten och 1 augusti till 30 april i övriga landet. Därmed skulle minken bli fredad under den intensivaste yngelperioden.
Minken bör även tas bort ur skyddsjaktsbestämmelsernas nuvarande bilaga 4 punkt 1. I stället bör den skyddsjaktsbestämmelse som fanns fram till 1 juli 2001 återinföras, föreslår förbundet. Den gav möjlighet till skyddsjakt året runt på mink som förekommer på holme, skär eller inom område för viltuppfödning, hönsgård, fisk- eller kräftodling eller liknande anläggning eller i anlagt eller naturligt viltvatten där särskilda åtgärder vidtagits för andfåglar samt inom ett avstånd av 200 meter från sådana anläggningar.
I praktiken kanske inte skillnaderna blir så stora, men ur ett etiskt perspektiv är det fel att göra minken fredlös året om över hela landet, tycker förbundet.
Bertil Lundvik svenska jagereforbundet
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.
Hundförbud före 1 oktober?
När och hur ska vildsvinsjakten ske för att vara etiskt försvarbar?
Den frågeställningen ligger bakom ett förslag från Jägareförbundet till regeringen att senarelägga möjligheten att jaga vildsvin med hund till första oktober.
Idag kan vildsvin jagas med hund redan från 1 augusti. Den möjligheten kan starkt ifrågasättas, skriver Jägareförbundet i sitt förslag.
Man framhåller att de hundar som kan användas vid vildsvinsjakt inte är särskilt ”artspecifika”. Risken är därför stor att sådana hundar lika väl kan förfölja hjort och rådjur under en tid då hundar inte får användas för dessa arter vid vare sig jakt eller träning.
Eftersom ställande raser för älg också är lämpliga för vildsvin och dessa får tränas på älg från 21 augusti anser förbundet att de också kan få tränas på vildsvin från 21 augusti.
Med hänsyn både till kultingarnas storlek och risken för oacceptabla störningar på hjort och rådjur anser Jägareförbundet att hundanvändning vid jakt efter vildsvin ska samordnas med tiden för rådjur och hjort.
Duvjakt från 1 augusti föreslås
Jakt på ringduva från 1 augusti till 31 december i hela landet och jakt på kråka, kaja och skata 1 juli till 30 april i södra området och 16 juli-10 maj i norra delen av landet, föreslår Jägareförbundet i en skrivelse till regeringen.
När starten för duvjakten 1996 i södra delen av Sverige flyttades till 16 augusti respektive 1 september blev det en drastisk minskning av avskjutningen. Sedan dess har avskjutningen ökat igen och är nu uppe på samma nivå som före ändringen.
Men det beror inte på att jägarna blivit bättre på att bruka den jakttid som nu gäller utan på att möjligheten till skyddsjakt nyttjas långt utöver vad som nog var tänkt.
Samtidigt visar siffror från häckfågelinventeringarna att ringduvans status i landet inte ändrats varken genom flyttningen av jakttiden eller genom den ökade skyddsjakten. Därför föreslår Jägareförbundet nu att jaktstarten åter ändras till 1 augusti över hela landet, samtidigt som förbundet lovar att aktivt propagera för att inte använda skyddsjakten för annat än just att motverka problem. Jägareförbundet föreslår dessutom att jakttiden blir den samma över hela landet, alltså 1 augusti till och 31 december.
Principen att de jaktbara arterna i huvudsak ska beskattas inom ramen för gällande jakttider, tycker Jägareförbundet också ska gälla för kråka, kaja och skata. Skyddsjakten ska användas för att förhindra skada eller direkt olägenhet, när den allmänna jakttiden inte räcker till av någon anledning.
Förbundet vill därför att jakttiden fastställs till 16 juli–10 maj för norra området och 1 juli–30 april för det södra området.
För kråka, kaja och skata handlar det om att begränsa antalet eftersom dessa fåglar är så effektiva predatorer på andra småviltarter och dessutom ställer till en del skador inom jordbruket. Jakt innan fåglarna ska börja häcka är effektivast.
Häckning innan föreslagna stoppdatum förekommer bara undantagsvis. Förslaget är väl avvägt mellan etik och jaktligt behov, framhåller förbundet för regeringen.
Bertil Lundvik
Jakttiderna för gäss bör ändras
Redan i februari 2004 skrev Jägareförbundet till regeringen och föreslog ändringar i jakttiderna för gäss. Nu påminner man om förslaget som bland annat innebär slopat förbud mot jakt efter klockan elva där sådant förbud finns nu. Förbundet vill också ha bättre möjlighet till skyddsjakt på vitkindad gås på Gotland.
När det gäller den vitkindade gåsen förslår Jägareförbundet en möjlighet till skyddsjakt på enskilds initiativ utan att länsstyrelse ska behöva utfärda tillstånd.
Idag utfärdar länsstyrelsen på Gotland 25–50 tillstånd årligen om max 50 fåglar per tillstånd.
Detta system är långsamt och krångligt och ger onödig arbetsbörda för länsstyrelsen tycker Jägareförbundet. En möjlighet till skyddsjakt på enskilds initiativ för att förebygga skada skulle inte på något vis hota populationen samtidigt som precisionen i att förebygga skada på höstsådda grödor skulle öka.
Skrivningen i jakttidsförordningen skulle kunna lyda: ”Vitkindad gås som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada den 1 oktober till 15 november”.
Skyddsjakten skulle alltså inte vara riktad mot den häckande populationen på Gotland som säsongen 2006 uppgick till cirka 2 700 par. Året innan fanns 4 400 par, men räv härjade i en koloni som i det närmaste raderades bort.
Den gotländska populationen har till största delen lämnat ön före sista september. Den föreslagna skyddsjakten är riktad mot de flockar om tusentals fåglar från den arktiska populationen som rastar på ön på hösten under sträcket söderut. Hela den arktiska populationen, som 2006 beräknades till
450 000 gäss, passerar Östersjön under höststräcket.
När det gäller den allmänna jakttiden på grågås föreslår Jägareförbundet att den i det södra området ska starta
11 augusti och sträcka sig fram till 31 december, utom på Gotland där den föreslås gälla
20 juli till 15 september. I det norra området förslås jakttiden 21 augusti–31 december med undantag för gränsälvsområdet där man ska få starta 20 augusti klockan 11 (som på den finska sidan).
Jakttiden på kanadagås föreslås vara 11 augusti till sista december i södra området och densamma som för grågås i det norra området.
Förbundet vill också ha skyddsjakt på grågås ”som uppträder vid fält med oskördad gröda” i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 20 juli till 20 augusti, i övriga län 20 juli till 10 augusti samt i Skåne, Halland och Blekinge även 1 januari till 15 mars.
Bertil Lundvik
Ändrad jakttid på dov föreslås
Det kan komma att bli utökad jakttid på dovhind och kalv. Ändringen skulle då göra det möjligt att jaga hind och kalv också under brunstuppehållet, 21 oktober–15 november.
Förslaget kommer från bland annat länsstyrelsen i Sörmland och tillstyrks i ett remissvar från Jägareförbundet med motiveringen att dovstammarna på många håll i landet är på kraftig tillväxt. Därmed finns ett behov av bättre möjligheter att reglera stammarna genom jakt.
Någon jaktstart på kalv redan från 16 augusti, som länsstyrelsen föreslagit, vill dock Jägareförbundet inte ha.
Dovkalvarna är så små vid denna tid på året att en sådan jaktmöjlighet knappast kommer att utnyttjas av jägarna, på samma vis som möjligheten att jaga rådjurskid med kula under september knappast alls utnyttjas av jägarna.
Jägareförbundet vill heller inte ha någon februarijakt på kronvilt, vilket föreslås. Motivet är biologiskt. Kronhinden har en tidigare fosterutveckling än dov, vilket innebär att dräktiga kronhindar har långt gångna foster i februari.
Bertil Lundvik
Förbundet vill ha jakt på rävungar
Jägareförbundet vill att möjligheten att jaga årsunge av rödräv återinförs i landet av hänsyn till viltvården.
Skyddsjakten på räv är väsentlig för att skydda främst fältviltet och rådjurskiden, framhåller förbundet till regeringen.
Det var på synnerligen vaga grunder som denna skyddsjakt på årsunge av rödräv togs bort på initiativ av Naturvårdsverket, anser Jägareförbundet.
Rödrävens påverkan på bytesdjuren hare, rådjur och skogsfågel är väldokumenterad framhöll förbundet redan 2001 när förslaget till förbud kom. Argumenten håller fortfarande.
Jägareförbundet vill även att det fastställs en allmän jakttid på mink från 1 augusti fram till 15 maj i Norr- och Västerbotten och 1 augusti till 30 april i övriga landet. Därmed skulle minken bli fredad under den intensivaste yngelperioden.
Minken bör även tas bort ur skyddsjaktsbestämmelsernas nuvarande bilaga 4 punkt 1. I stället bör den skyddsjaktsbestämmelse som fanns fram till 1 juli 2001 återinföras, föreslår förbundet. Den gav möjlighet till skyddsjakt året runt på mink som förekommer på holme, skär eller inom område för viltuppfödning, hönsgård, fisk- eller kräftodling eller liknande anläggning eller i anlagt eller naturligt viltvatten där särskilda åtgärder vidtagits för andfåglar samt inom ett avstånd av 200 meter från sådana anläggningar.
I praktiken kanske inte skillnaderna blir så stora, men ur ett etiskt perspektiv är det fel att göra minken fredlös året om över hela landet, tycker förbundet.
Bertil Lundvik svenska jagereforbundet
Mvh
Kim
Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.