Våbenteknisk Forum - VTF

Er der nogen der ved hvor man kan købe følgende salonpatroner i kaliber .22lr. Synes det er sjovt at have lidt forskelligt at vælge imellem.

CCI - CB long
CCI - Quik Shok
CCI - Velocitor
Remington - Viper
Remington - Yellow Jacket
Aguila - SSS Sniper SubSonic
Aguila - Colibri

Med venlig hilsen, og på forhånd tak
Rasmus Jakobsen

Första varningsskyltarna om vildsvin

2005-12-13

Vildsvin blir ett allt större problem när det gäller viltolyckor i trafiken. Nu har de första varningsskyltarna om vildsvin satts upp av vägverket. Skyltarna är uppsatta på E20 mellan Vara och Vårgårda.
I Västsverige har antalet olyckor med vildsvin ökat kraftigt under året.
– Den som krockar med ett vildsvin måste vara aktsam, kommenterar verksamhetsledaren Lars Sävberger i det nationella samarbetet mot viltolyckor, SES-gruppen.
Ett skadat vildsvin kan vara farligt.
Samtidigt har bilförare en skyldighet att anmäla alla viltolyckor där klövvilt och stora rovdjur är påkörda. Den som struntar i att anmäla en viltolycka kan få böta 8 000 kronor.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Minst 45 centimeter i piplängd på jaktvapen
”Rekylbroms får inte räknas in”

Av Anders Ljung 2005-12-13

Karbinmodellen av den norska studsaren Kongsberg 393 har en piplängd på 457 millimeter och klarar att bli ett jaktvapen med sju millimeter till godo.

Korta och lätta studsare för eftersök och hundförare börjar bli allt hetare. Men det gäller att komma ihåg att piplängden inte får vara kortare än 45 centimeter på en studsare.
För hagelpipor är minimilängden 48 centimeter.
Detta är också något vapenlicenshandläggarna på de olika polismyndigheterna ska ha koll på vid licensansökningar för jaktvapen. Detta enligt Claes Johansson, ansvarig för vapenfrågor vid Rikspolisstyrelsen.
– Vi har utgått från Naturvårdsverkets föreskrifter och minimilängden på 45 centimeter ingår därför i våra anvisningar till vad som gäller för jaktvapenlicenser, säger han.
Det går inte att sätta en rekylbroms över mynningen och räkna in den delen i piplängden.
– Det är bara pipans längd som gäller, kommenterar Claes Johansson.
– Pipan, som jag tolkar det, ska mätas från patronläget, tillägger Claes Johansson.
Det handlar bara inte om att någon sågar av en pipa i ett customjobb för att få fram en kort eftersöksbössa.
– Jag är medveten om att det även finns fabrikstillverkade studsare som har för korta pipor, säger Claes Johansson.
Han ger heller inga större utsikter att få en extra licens för ett speciellt eftersöksvapen, som går utöver de övriga gevären i jägarens vapengarderob.
– Då måste man vara känd som professionell eftersöksjägare och ha många uppdrag per år som går att dokumentera, säger Claes Johansson.
Att ta med sig ett enhandsvapen med målskyttelicens ut på eftersök är inte heller att rekommendera.
– Det betraktar jag som ett brott mot vapenlagen, förklarar Claes Johansson.
Ringer telefonen hemma och en jägare får ett eftersöksuppdrag är det bara att öppna vapenskåpet och ta ett lämpligt jaktvapen med sig.
– Men om någon träffar på ett påkört vilt på väg hem från skjutbanan går det att använda ett enhandsvapen för avlivning. Då är det en nödsituation, kommenterar Claes Johansson.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Jägarnas Riksförbund ställer inte upp på att halvera älg- och rådjursstammen i Sverige.

Älg och rådjur har en given plats i den biologiska mångfalden och ska inte mer eller mindre utrotas. Det fastslår riksviltvårdskonsulenten Arne Karlsson med anledning av ett förslag från Skogsstyrelsen.

Enligt Skogsstyrelsen skulle det finnas stora ekonomiska vinster med att skjuta av upp till 50 procent av Sveriges klövvviltstammar. Jag tycker de fakta som hittills förmedlats inte ger korrekta uppgifter till jägare och markägare, kommenterar Arne Karlsson.

Jägarnas Riksförbunds styrelse har sagt ja till det framarbetade förslaget till Nationellt sektorsmål för viltskador och viltförvaltning.
Det innebär att andelen svårt älgskadad plant- och ungskog senast år 2010 ska vara lägre. Målet är att minst hamna på samma skadenivå som gällde i början på 1990-talet enligt riksskogtaxeringen, förklarar Arne Karlsson.

Jägarnas Riksförbund står bakom förslaget till det nationella målet eftersom det skall hanteras på regional och lokal nivå.
De regionala och lokala målen måste vara operativa och kan även byggas på andra målvariabler, anpassade till den geografiska nivån, anser Arne Karlsson.

Inom områden där betesskadorna på skog upplevs som acceptabla behöver inte viltstammarna justeras, varken nedåt eller uppåt, kommenterar han. I vissa fall kan det finnas möjligheter att till och med öka stammarna av klövvilt tillägger Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent. En viktig förutsättning är att arbetet sker på det lokala planet med hjälp av frivillig samverkan.

Här har de lokala samråden en avgörande roll. Dit kommer fakta från jägarna, skogsägarna och skogsvårdsstyrelsen på orten till rätt användning, kommenterar Arne Karlsson.

Det är beklagligt att de sakkunnig som uttalat sig i olika media inte kan återge den rätta innebörden förslaget till nationella sektorsmål för viltskador och viltförvaltning. Det är lögn att Jägarnas Riksförbund skulle stå bakom ett två procentsmål när det gäller betesskador i skogen. Jägarnas Riksförbund verkar för att få en vettig balans mellan skogsskador och viltstammarnas storlek. Men det innebär inte att vi ställer upp på generella avskjutningsmål för klövviltet som är orimligt höga, fastslår Arne Karlsson.

Nya negativa uttalanden kom från Skogsstyrelsen på ett seminarium i början av december, tycker han.
Det framarbetade "Nationella sektorsmål för viltskador och viltförvaltning" har inte mer än kommit ur kopiatorn. Då inbjuder Skogsstyrelsen till seminarium. Där säger skogskötselchefen: "Sänk viltstammarna med 30-50 procent direkt." Vad har Skogsstyrelsen gjort med alla förslag om hur vi skall nå målet? undrar Arne Karlsson. Inte en rad eller ett ord har kommit till oss på Jägarnas Riksförbund. Vi efterlyser nu allt som framkom i arbetet med förslaget till det nya Nationella målet. Då kommer det att krävas utbildningar för att få förståelse för att uppnå en balans mellan stammarnas storlek och tillgången på mat. Då pratar vi om alla tänkbara möjligheter att producera mat åt klövviltet. För att klara sektorsmålen gäller det att engagera jägarna. Att säga att viltstammarna skall sänkas med 30-50 procent ger bara motsatt effekt. Då blir både jägare och alla skogsägare, som vill ha kvar en bra viltstam, arga.

Älgen tar sin mat där vi serverar den, konstaterar Arne Karlsson. Från Jägarnas Riksförbund har vi i ett flertal arbetsgrupper belyst till exempel problem med året runt-avverkning. Vi har en skyldighet att skaffa fram mat som växer där vi vill åt våra viltstammar.

En enkel åtgärd skulle kunna vara att inte gömma ätbara toppar 3-5 meter inne i de rishögar som körs ihop i skogen, föreslår han. Vi har i årtionden talat om hur röjningen i våra stora kraftledningsgator ska göras, så att det produceras mat åt klövviltet. Vad har gjorts där?

Varför gör vi inte om åkermark, som idag med EU-stöd ligger i träda, till produktiva viltåkrar? Jag tycker att vi skall utreda om vi inte kan utvinna EU-stöd för den biologiska mångalden för vårt klövvilt. Särskilt med tanke på vad skogsskötselchefen har sagt vid sitt anförande:

"Kommer våra barn och barnbarn att kunna plocka blåbär och lingon i framtiden, eller ska alla plantor ätas upp av älg och rådjur?" Vi och de flesta svenskar tycker faktiskt att älg och rådjur har en given plats i den biologiska mångfalden.

Det är inget omöjligt mål att ha kvar både tillväxt i skogsnäringen, lagom stora viltstammar och att kunna plocka bär och svamp, kommenterar Arne Karlsson.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Ændringer i Jægerforbundet

13. december 2005

I løbet af de seneste måneder, er der sket en række ændringer blandt tillidsfolkene i Danmarks Jægerforbund.

Den nye formand.
Jens Hangaard Nielsen har som bekendt overtaget formandsposten i Danmarks Jægerforbund frem til 1. februar 2006. Det betyder, at han har overtaget Kristian Raunkjærs formandsrolle i Jægerforbundets vildtforvaltningsudvalg, hvor også Jørgen Damgaard er indtrådt i sin egenskab af direktør.

Jens Hangaard Nielsen har desuden overtaget posten som formand for Dansk Jagtforsikring A/S samt Kristian Raunkjærs plads i Vildtforvaltningsrådet, ligesom han også dækker det nordiske og øvrige internationale arbejde.

Jens Hangaard Nielsen afløses i hovedbestyrelsen af regionsformand Ejner Gubi fra Region 6.
Jens Hangaard tiltrådte posten som fungerende formand for Danmarks Jægerforbund på mindre end en arbejdsuge, og har selv søgt orlov fra sit sædvanlige arbejde i det danske skolevæsen.

Den nye direktør.
I forbindelse med Jørgen Damgaards ansættelse som direktør, trådte han samtidig ud af hovedbestyrelsen, og pladsen er derfor overtaget af suppleanten Rune Rübner-Petersen, der er indtrådt som formand i hundeudvalget og ligeledes har overtaget Kristian Raunkjærs formandspost i Schweissudvalget.

Desuden har hovedbestyrelsesmedlem Torben Bagh overtaget Jørgen Damgaards post som formand for jagtlovs- og vedtægtsudvalget, og Tage Madsen er indtrådt i økonomiudvalget, oplyser Danmarks Jægerforbund.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Rypekvoter fra 01.01.2006 på Statsgrunn i Nordland fylke sør for Tysfjorden
Statskog har satt ned dagskvoten for ryper sør for Tysfjord fra 3 fjellryper og 3 liryper pr dag til 2 ryper pr jeger pr dag.
Dagskvoten med 2 ryper pr dag pr jeger gjelder fra 1. januar 2006 til ut februar samme år.

Statskog reduserer dagskvoten for rypejakt i Nordland sør for Tysfjord fra 1.januar. Totalkvoten settes til maks to ryper pr jeger pr dag, uavhengig av om det felles lirype eller fjellrype. Man kan dermed felle en av hver art, eller to av en art.

I år ble dagskvoten satt historisk lavt allerede fra jaktstart. Basert på takstresultater ble det i forkant av jakta informert om et svakt rypeår.

- Jakttrykket har så langt vært vesentlig mindre enn vanlig, men vi ønsker en ytterligere begrensning av uttaket, sier utmarkskonsulent Halgrim Breie i Statskog Nordland.

For vinterrypene er den naturlige dødeligheten begrenset, og størrelsen på vinteruttaket vil sannsynligvis ha tydelig effekt på neste års hekkebestand.

– I tillegg til å redusere dagskvota, oppfordrer vi jegerne til å vise måtehold i sitt totale uttak de siste månedene av jakta, legger Breie til.

Etter å ha vurdert vingeprøvematerialet fra høstjakta på rype, er inntrykket av et svært dårlig produksjonsår bekreftet.

– Vi la om takseringsmetodikken vår i høst, og var spent på hvor godt vi traff. Stort sett var estimatene gode, men lengst sør i fylket var produksjonen enda svakere enn vi først trodde, sier Breie.

Beslutningen om å redusere dagskvoten er tatt etter en rådgivende runde i distriktets tre samarbeidsutvalg, hvor kommunene og jakt- og fiskeforeningene deltar.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Rabies truer Norge
Flaggermus med dødelig rabies kan bli en trussel mot nordmenn.

Kan komme til Norge.
Grunnen er klimaendringene, som gjør Norge varmere. Det frykter helsemyndighetene.

Sprer sykdom

- Vi skal ikke lenger enn til Danmark for å finne flaggermus med en bestemt type rabies som er dødelig for mennesker. Men det er ikke gitt at det bare skal høyere temperaturer til før slike flaggermus etablerer seg hos oss, sier Preben Ottesen, avdelingsdirektør i Nasjonalt folkehelseinstitutt, til Dagsavisen.

Sykdomsspredende skogflått er en annen skapning som kan komme til vår del av verden når temperaturen stiger som følge av global oppvarming.

- Skogflåtten er det dyret som sprer mest sykdom i Norge. I fjor ble 253 mennesker så syke at de måtte legges inn på sykehus. Antallet sykdomstilfeller kan øke kraftig hvis skogflåtten trekker mot de tettest befolkede områdene, sier Ottesen.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Forskare ska testa
jakthundar på vargspår
Grimsö
Nu ska forskarna på Grimsö försöka få jakthundar att bli vargrena. Sammanlagt räknar man med att testa att hundratal jakthundar.

Så snart det blir tillräckligt snötäcke kommer jakthundarna att släppas på vargspår inom Uttersbergsreviret på gränsen mellan Örebro län och Västmanlands län.
- Vi har gjort liknande försök tidigare i Värmland. Då testades ett hundratal jakthundar varav en tredjedel visade intresse för vargspåren, säger Jans Karlsson, vargforskare vid Grimsö.
- Om hunden följde spåren i 100 meter eller mer togs den av spåret.
Värmlandsförsöket gjordes för tre år sedan. Då visade två tredjedelar av jakthundarna inget intresse för vargspåren.
Försöken att få hundarna vargrena har varit svårt, bland annat har forskarna använt elhalsband och på det sättet framtvingat obehag.
Hundcampus
- Men nu handlar det inte om obehag. Vi räknar med att ungefär en tredjedel av de hundar som nu ska testas visar intresse för vargspår, säger Jens Karlsson.
- De får två dagar fri kurs vid Hundcampus i Hällefors för att vänjas av med vargintresset.
Hundcampus använder mest godis som lockbete i dressyren. I en specialinredd industrilokal finns ett doftlaboratorium.
- Man vänjer helt enkelt hunden vid behagliga dofter. Om hunden går mot en behaglig doft får den godis. Går den mot en obehaglig doft, exempelvis varg blir det ingen godis, säger Jens Karlsson.
Genom experimentet hoppas forskarna att man ska kunna få fram fler vargrena hundar.
Årligen dödas många jakthundar av varg. Vad det är som utlöser vargattacken råder det delade meningar om. Söker hunden upp vargen eller är det vargen som söker upp hunden.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Hund dödad av varg
Dreverhane dödad vid
jakt intill Moraklockan

Död. Hunden Rocky hittades ihjälboten.

FÄRNÄS

- Nu återstår det värsta. Det är att berätta för hustrun och barnen att vargen dödat Rocky. Rådjursjägaren Memet Pihiven, Färnäs, är samlad, men ändå bedrövad. I snön bredvid honom ligger femårige dreverhanen Rocky.

- Han drev två rådjur när vi plötsligt hörde hemska skrik. Vi förstod att något hänt och med pejlens hjälp hittade vi Rocky död.

Memet Pihiven och jaktkamraterna Göran Olsson, Nils-Erik Böhlin och Ingvar Olmås såg fram mot en fin jaktdag på lördagsmorgonen. Tio minusgrader och decimetertjock spårsnö gav fina förutsättningar.

Det började också bra. Rocky hittade två rådjur som han drev i skogspartiet vid vägrestaurangen Moraklockan i östra Färnäs.

- Drevet gick in i ängarna mellan Färnäs och Nusnäs. Själv var jag så nära att jag såg ett rådjur, men det var för trångt för att skjuta. Drevet fortsatte mot mina kompisar och jag sa på jaktradion att de skulle vara beredda, berättar Göran Olsson.

Nu kom det aldrig några rådjur till kompisarna. De hörde Rocky på nära håll, men plötsligt övergick drevskallet till hemska skrik.

Hundägaren Memet Pihiven och Nils-Erik Böhlin stod nära till och båda sprang mot skriken. Förmodligen skrämde det vargen, men det var med Memets pejl som Rocky hittades död.

Jägargruppen fick hjälp att kontakta polis och länsstyrelsens viltspårare Hans-Olov "Hanse" Hansson. Efter ett par timmar hade ingen polis kommit, men Hanse, som befunnit sig i Orsa finnmark, dök upp.

- Jag undrar hur många poliser det hade kommit hit om jag skjutit vargen, funderade Memet.

Hanse samlade in uppgifter kring vargattacken, dokumenterade bitskadorna på Rocky och gjorde sig beredd att spåra av området.

- Jag vill se om det varit en ensam varg eller om fler vargar varit inblandade. Det kan ha funnits fler vargar i området, men att de inte hunnit fram till bytet när jägarna rusade fram.

För Hanse har det den här hösten blivit flera vargdödade hundar som han undersökt.

- Det börjar bli många nu. Jag tror att det här är den sjunde bara den här jaktsäsongen.

Vid spårningen i snön gick det lätt att hitta den plats där vargen dödat Rocky. Sedan hade hunden släpats ett 50-tal meter innan vargen skrämdes av de tillrusande jägarna och släppte sitt byte.

- Det känns som om det är slut med löshundsjakten och jakten över huvud taget i de här områdena. Även de som bor i Nusnäs och Färnäs bör tänka sig för om de har sina hundar lösa. Vi jagade alldeles i utkanten av byn och flera av oss var alldeles i närheten, ändå gick vargen till attack, säger Nils-Erik Böhlin.


Allt fler hundar i Dalarna offer för varg

Ytterligare en jakthund har blivit vargdödad i Dalarna. I lördags dödades en hund i trakterna kring Färnäs. Det var den sjunde hunden i år som blev dödad av varg. Fyra hundar har skadats.
Länsstyrelsens besiktningsman Hanse Hansson konstaterar att vargangreppen på jakthundar kommer att fortsätta öka i takt med att vargstammen ökar.
Enligt länsstyrelsen rör sig minst 40 vargar i Dalarna. 15 av dem passerar fram och tillbaka över Dala-gränsen i öster och väster. De flesta Dala-vargarna finns i Orsa, Mora och Rättvik, där också de flesta hundarna har angripits av varg.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Samarbete om rovdjuren
Länsstyrelsens ansvariga möter spårare för att lägga upp strategi

2005-12-13 00:10
HYLTE
Samarbetet ska bli bättre när det gäller att kartlägga vilka rovdjur som finns i gränstrakterna mellan Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län. I veckan möts rovdjursspårare och länsstyrelsens ansvariga för att lägga upp en strategi.

Tommy Berglund, som kvalitetssäkrar spår av rovdjur, har länge efterlyst en ökad samordning.

– Rovdjuren tar ingen hänsyn till några länsgränser. Därför är det viktigt att samarbeta. Det blir lätt vita fläckar

i vissa områden som ingen kontrollerar. Det handlar mycket om att få ett fungerande informationsflöde mellan de olika länsstyrelserna, säger han.

Berglund kommer i vinter att delta

i en ny heltäckande inventering i Västra Götaland. Några sådana har aldrig gjorts i Halland och Jönköping. Och det blir inte av i vinter heller. Däremot kan det bli aktuellt att göra områdesinventeringar i gränstrakterna.

– Det viktigaste blir att se om det finns lodjur som fått ungar, säger Tommy Berglund.

I Halland och i gränstrakterna till Västra Götaland har flera föryngringar skett de senaste åren. En hona med ungar har bland annat setts i Kinnared i Hylte kommun.

Hittills i år har bara en enda föryngring kunnat säkerställas i Halland. Det handlar om en hona med två ungar som har sitt hemområde i Älvseredstrakten i Falkenbergs kommun.

I Jönköpings län har inga lodjursföryngringar kunnat säkerställas de senaste åren.

– Vi har fått in uppgifter som kan tyda på att det finns åtminstone en hona med ungar. Men vi har inga säkra bevis, säger Linda Andersson, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Jönköping.

Hon har bjudit in till mötet där länsstyrelsernas ansvariga och och rovdjursspårare ska diskutera hur man kan samverka.

– Vi ska försöka lägga upp en strategi och se till så att vi har kontakt över länsgränserna. Vi behöver bygga ut ett gemensamt kontaktnät med jägare och andra som rapporterar in till länsstyrelserna. Vi vill också att allmänheten hjälper till och förmedlar information om rovdjursobservationer. Det är viktigt att rapporterna inte försvinner någonstans på vägen.

Linda Andersson hoppas att de tre länsstyrelserna tillsammans ska kunna genomföra en inventering i gränstrakterna i vinter. Men det är mycket som ska stämma.

– Helst ska inventeringen kunna göras under en helg eftersom de som spårar har vanliga jobb att tänka på. Då vill vi ha nysnö som helst har legat ett par dygn. Det är det optimala. Ligger snön längre blir det för mycket spår, säger hon.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.