Våbenteknisk Forum - VTF

Hej

Er der nogen der er har erfaringer med at få noget sendt privat fra USA - Sagen er den at min søster skal et smut derover og konsekvent nægter at have noget der minder om våben i kufferten. hun vil dog gerne sende et kikkertsigte til mig.

Hvordan får I sendt privat??
Er der noget man bør være opmærksom på??....

/Jørgen

Skriv for pokker.

Jeg sidder her på 3. time, og venter på at svendeprøveholdet er ved at færdiggøre deres opgaver, således at skuemestrene kan bedømme dem i morgen tidlig kl. 0800.

I den periode har jeg masser af tid til at læse jeres indlæg.

Venlig hilsen

375ras

Rigtige autister har deres eget kaliber.

Et surt år for vilde mink i hovedstadsområdet
I Skov- og Naturstyrelsen ved Københavns Statsskovdistrikt er man, som et af de første steder i Danmark, begyndt at bekæmpe vilde mink. Minken er godt i gang med at tømme danske søer og vandløb for ænder, blishøns, skrubtudser og andre smådyr. Mindst 125 mink er blevet aflivet, og der er formentlig tale om langt flere. Det viser en optælling, som Skov- og Naturstyrelsen har lavet.

Distriktet indledte kampen mod mink i foråret. På det tidspunkt stod det klart for distriktets ansatte, at problemerne med mink var ved at tage overhånd. Vildtkonsulent Jens Peter Bundgaard husker det tydeligt:

"Vi kunne se, at vandfuglene i Furesøen og Farum Sø fik markant færre flyvefærdige unger sammenlignet med tidligere. Samtidig fik vi flere og flere meldinger om mink i området".

Jens Peter Bundgaard og hans kolleger blev bekymrede, ikke mindst fordi Skov- og Naturstyrelsen har en særlig forpligtelse til at passe ekstra godt på fuglene i de to søer, der er udpeget som Natura 2000-områder. Det vil sige områder, som er beskyttet af EU´s direktiver om bl.a. fuglebeskyttelse.

Da problemet stod klart, lavede skovdistriktet hurtigt en plan, som skulle gøre livet surt for de op mod 1.000 mink i området. Planen gik ud på at Skov- og Naturstyrelsen skulle løfte opgaven i samarbejde med både grundejere og jægere.

"Vi købte en masse fælder, som egner sig til mink. En del af dem stillede vi selv op og tilså. Samtidig tilbød vi lodsejerne at låne fælder af os. Og vi fik lavet en ordning, sådan at lodsejere kan ringe til en jæger, som gratis kommer og afliver de mink, der går i fælderne", siger Jens Peter Bundgaard. Han opfordrer alle interesserede grundejere ved Farum Sø og Furesøen til at kontakte skovdistriktet, som har flere fælder liggende på lageret.

Låner man en fælde, får man en instruktion i, hvordan den bruges. Desuden får man udleveret vejledning med telefonnumre på, hvem man skal kontakte, hvis der går mink i fælden.

Her et halvt år efter at kampen mod mink blev sat i gang er der dog stadig væk problemer med minken, som lever langs og i Mølleåsystemet fra Farum Sø, Furesøen og ud til Øre-sundskysten. F.eks. lever der en truet frøart, som er ved at forsvinde, og lappedykkerne i området har stort ikke nogen ællinger mere.

"Vi kan ikke udrydde minken helt, men ved at bruge fælderne kan vi formindske problemet en hel del", siger Jens Peter Bundgaard.

Minken er en såkaldt invasiv art, der står som nummer to på den officielle liste over de mest uønskede dyr i den danske natur.

FAKTA
Skov- og Naturstyrelsen har netop fremlagt en ny plan for bekæmpelse af mink for Vildtforvaltningsrådet. Den går ud på at sætte gang i forsøgsprojekter to steder i landet, efter alt at dømme på Bornholm og Læsø. Her skal statsskovdistrikterne – bl.a. i samarbejde med lokale jægere – udvikle og eksperimentere med nye fælder, som ikke kræver dagligt tilsyn, fordi minken dør med det samme.

Der skal også laves en informationskampagne, der bl.a. er rettet mod havnefogeder, fordi mink ofte holder til i netop havne. Hvis forsøgene bliver en succes, er det tanken, at fremgangsmåden skal bredes ud til alle statsskovdistrikter i landet

.....når bare man har nok penge og krudt.....så går det ikke aldrig helt galt :-)

Favourite Quote: Vi løser ikke vore problemer ved at tænke på samme måde, som da vi skabte dem.....(Albert Einstein)

WASHINGTON (Reuters) -- A hunting lodge with antler chandeliers and stuffed ducks on the walls seems a strange place to celebrate the comeback of the ivory-billed woodpecker, but wildlife officials are doing exactly that.

They credit hunters in particular with helping bring the rare bird back from presumed extinction in the Big Woods section of Arkansas.

"The people of Arkansas, the hunting and fishing community, conserved these woods," Scott Simon of The Nature Conservancy told reporters on Monday at the Mallard Pointe Lodge, where a coalition of environmentalists, academics and wildlife officials rejoiced in woodpecker's return to the living.

Simon said hunters and others helped save the bird in large part by buying Duck Stamps, at $15 each. These stamps are not for postage, but pay for a federal migratory bird conservation fund, and eventually added up to $41 million to reclaim much of the habitat of the endangered woodpecker.

"The $41 million went into the land before the ivory bill showed up," Simon said.

The ivory-billed woodpecker was believed extinct for the last 60 years, and various reports of sightings of the big bird -- jet black and bright white with a red crest on the male -- were dismissed by professional ornithologists.

Their skepticism was warranted because of the destruction of the big old trees over much of the American southeast that began after the U.S. Civil War. The ivory bill's large size, with a body perhaps 20 inches long means it needs large trees to nest in. It is known to scale the bark off old, dying and dead trees to get at the cigar-sized grubs that live there.

But that was before an amateur naturalist said he saw one while paddling in the Cache River National Wildlife Refuge in February 2004. When he brought two bird experts to the same spot, they saw it too. And when a professor captured the bird in flight in fuzzy but authentic video, an analysis of all the data pointed to the startling fact that the ivory bill was back.

The ivory bill's public rediscovery last April energized a massive search in eastern Arkansas. Starting in November, teams of paid experts and volunteers have been scouring the Big Woods for signs of the bird.

In this, too, hunters are allies, according to Scott Henderson, director of the Arkansas Game and Fish Commission.

"The deer hunter and the duck hunter out there are some of the best eyes and ears we've got," Henderson said. "We have 7,000 hunters in this same area for eight hours at a time or more in some cases."

Good observers are essential to catching a glimpse of the camera-shy ivory bill. So far, some 20,000 hours of searching by dozens of trained observers have failed to spot the bird. But that is understandable, given each woodpecker's presumed 12 mile foraging range. Experts do not know how many ivory-billed woodpeckers might exist in this area.

The total search area in Arkansas takes in 550,000 acres of forest and swamp. Since last year, searchers have covered about 62 square miles.

Henderson acknowledged that hunters were concerned at first that the urge to protect the woodpecker's habitat would limit access to hunting areas, but he said this has not happened.

Game officials want to avoid what Henderson called a "spotted owl situation" -- the clash of interests that occurred in the 1980s between wildlife preservationists and loggers in the U.S. northwest over protecting the small bird.

.....når bare man har nok penge og krudt.....så går det ikke aldrig helt galt :-)

Favourite Quote: Vi løser ikke vore problemer ved at tænke på samme måde, som da vi skabte dem.....(Albert Einstein)

Fengsles etter tjuvjakt

En 33 år gammel mann fra Alta må én måned i kasjotten etter å ha skutt to elger utenom jakta.

Det var før jul i fjor at mannen dro ut for å se etter elg sammen med en kompis. De fant en elgkalv og skjøt den. Kjøttet ble tatt med hjem og delt mellom de to.

To måneders enere skjøt mannen en nytt dyr, til tross for at det også denne gangen var forbud mot å felle elg, melder Avisenes Nyhetsbyrå.

Alta tingrett dømmer ikke bare mannen til 30 dagers ubetinget fengsel. Han får heller ikke jakte før etter tre år.

.....når bare man har nok penge og krudt.....så går det ikke aldrig helt galt :-)

Favourite Quote: Vi løser ikke vore problemer ved at tænke på samme måde, som da vi skabte dem.....(Albert Einstein)

Våpenskap kan redusere antall selvmord her til lands, mener Justisdepartementet som vil skjerpe kontrollen.

Mellom 10 og 160 mennesker tar sitt eget liv ved hjelp av skytevåpen i Norge hvert år. Justisdepartementet ønsker å hindre flere av selvmordene ved å skjerpe den private våpenkontrollen, skriver Dagsavisen.

Registrering
Blant annet foreslår en arbeidsgruppe, nedsatt av departementet, å registrere eldre hagler, gi et permanent våpenamnesti, og påby låsbart våpenskap for alle typer skytevåpen.

I dag er det ikke registreningsplikt for hagler som er kjøpt inn før 1. oktober 1990. Anslagsvis finnes det en halv million slike uregistrerte våpen her i landet.

«Forskning viser at en betydelig andel av disse selvmordene kunne vært unngått dersom våpenet som ble brukt hadde vært låst inne. Dette har sammenheng med at mange selvmord bærer preg av å være en impulshandling. Jo lengre tid det tar, jo større er sjansen for at selve selvmordshandlingen avbrytes.»

Vil redusere
«Ved å stille krav om oppbevaring i våpenskap, vil tiden det tar å finne nøkler, låse opp skapet, finne våpen og ammunisjon osv. kunne føre til at handlingen ikke gjennomføres». (...) «En ordning med obligatorisk sikring i skap vil med sikkerhet redusere antall selvmord og vådeskudd uten at vi har noen mulighet for å tallfeste dette», skriver arbeidsgruppen, ifølge Dagsavisen.

Høringsfristen for saken løper ut 19. desember.

.....når bare man har nok penge og krudt.....så går det ikke aldrig helt galt :-)

Favourite Quote: Vi løser ikke vore problemer ved at tænke på samme måde, som da vi skabte dem.....(Albert Einstein)

Det er for mye jerv i Troms og Finnmark. Derfor vil rovviltnemdas leder la turister skyte en del av kvoten.

For jegerne i de to nordligste fylkene klarer ikke å felle hele kvoten som er satt på lisensjakta.

Willy Ørnbakk er leder for rovviltnemnda i Troms og Finnmark. Han foreslår overfor avisa Nye Troms at utenlandske turister bør kunne tilbys jakt på jerven.

- Her bør kommunene legge til rette for reiselivsnæringen. Er det ingen som har tenkt på denne nisjen? Man kunne tilbudt turistene jaktturer og safari, uttaler han til Nye Troms.

Reiselivsnæringen har ingenting i mot forslaget.

- Norge er et land hvor vi har et naturlig forhold til jakt og vi er positive til at det utvikles reiselivsprodukter innenfor dette feltet, sier kommunikasjonsdirektør Hilde Charlotte Solheim Reiselivsbedriftenes Landsforening til avisa.

Derimot reagerer leder, Birger Westergren i Foreningen Våre Rovdyr negativt på forslaget. Han mener det er dårlig reklame for Norge, hvis det blir lokket med troféjakt overfor utenlandske jegere.

.....når bare man har nok penge og krudt.....så går det ikke aldrig helt galt :-)

Favourite Quote: Vi løser ikke vore problemer ved at tænke på samme måde, som da vi skabte dem.....(Albert Einstein)

Hej Gruppe

Som hundefører med kontorarme [] er jeg på udkik efter et lettere gevær - Jeg har fået tilbudt et Husqvarna 310 cal 16/70 gevær, som jeg overvejer lidt til et "let skov gevær".

Er der nogen som kender gevær modellen ??

Kan der siges noget specielt om kvaliteten på Husqvarna haglgeværer??

Kan det eksempelvis sammenlignes med de gl. tyske Suhl geværer??

Mvh.

Jørgen

Normas VD varnar för neddragningar

Torbjörn Lindskog, VD för ammunitionstillverkaren Norma, varnar för neddragningar i produktionen. Anledningen är det totala förbudet mot ammunition med blyhagel och blykulor.
Till årsskiftet är det förbjudet att jaga med blyhagel över djupa, öppna vatten. Lerduveskytte med blyhagel är förbjudet sedan tidigare.
Ett allmänt förbud mot allt skytte och all jakt med blyhagel och studsarkulor har skjutits på framtiden. Frågan om blyammunition ska nu granskas i en speciell konsekvensutredning, där deltagarna just nu börjar dra upp riktlinjerna för det kommande arbetet.
Utredningen kom till på grund av protester från de båda jägarorganisationerna och skytterörelsen.
Från början var det tänkt att det totala blyförbudet skulle träda i kraft 2008.
Utredningen ska vara klar i mars 2007. Det är alldeles för sent, tycker Norma-VD:n Torbjörn Lindskog.
Han vill ha besked tidigare eftersom Norma behöver ha tid på sig att titta på förutsättningarna för olika alternativkulor och dessutom planera för produktionsomläggningar.
De fakta som Jakt & Jägare presenterat tidigare visar att alternativkulor både kan ha dålig skottverkan och ge upphov till farliga situationer. Det sistnämnda gäller till exempel studsarpipor som kan bli igensatta av rester från avlossade kopparkulor. Även att skjuta med stålhagel kan vara riskabelt på grund av risken för rikoschetter

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.

Hård kritik mot jaktvillkoren i SCA-skogar

Förskottsbetalning på den tilldelade älgkvoten. Ingen återbetalning på ej fällda djur. Höga fällavgifter kallas för ”jaktupplevelse”. Försöken att föryngra jägarkåren hindras.
Listan kan göras lång med kritik från jämtländska jägare mot SCA, och andra skogsbolag, som pressar fram en sönderskjuten älgstam.

Flera skogsbolag har infört ett system där fällavgiften för de tilldelade djuren skall betalas i förskott. För jaktlag på marker med dålig älgtillgång kan detta få katastrofala följder. Det finns exempel på jaktlag som fått betala drygt 40 000 kronor för en enda skjuten kviga.
Och ett jaktlag som inte skjuter fullt kan riskera att bytas ut mot andra jägare, som stått i kö för att komma till Jämtland och jaga älg.
Många älgjägare i Jämtland är förbittrade över de stora skogs-bolagens villkor. Det finns också en utbredd rädsla för att det kan bli slutjagat på bolagsmark för dem som är öppet kritiska.
Jakt & Jägares utsände har träffat ett jaktlag som just därför inte vill träda fram öppet. Det är i mitten på november och sju av de 30 tilldelade djuren är skjutna. Skogen de jagar på var en gång släktägd bonnmark och talesmannens hemmaskog.
– Detta kan bli en dyr historia innan det är klart, säger han.
– Vi betalar för full pott. De djur som inte fälls kan vi heller inte sälja för att täcka alla kostnader.
– Eftersom så många vill ha älgjakt här har vi blivit ett lätthanterligt byte för skogsbolagen. Istället för att vara de som jagar kan vi i dag betrakta oss som skogsbolagens jaktbyte, konstaterar jägaren.
Jaktlaget står inför hotet att bytas ut av andra jägare som inte bor i bygden. Svenska jägare med pengar söder ifrån samt tyskar, holländare och andra vill gärna jaga älg i Jämtland.
De som inte skjuter tillräckligt många älgar riskerar att åka ut. Det blir älgutrotning istället för älgförvaltning.
– Bolaget tänjer ut gränserna för vad vi kan tåla.
– Jag tycker nog att skogsbolagen har lyckats samla alla skurkar i samma hage, kommenterar han.
– I hagen bredvid står en föråldrad, något korkad jägarkår. Det är faktiskt frågan om ren utpressning. Det är stora summor som bolagen tar in på jakten.
Jägaren håller med om att det kan låta gnälligt.
– Men faktum är att vi betalar mycket för att förhindra skador av älg på bolagsskog. Vi betalar egentligen för sådant som andra samhällsmedborgare skulle ta ut ersättning för.
Motviljan bland allmogen mot skogsbolagen har dessutom djupa historiska rötter. Förr i tiden kom skogsbolagets representanter med häst och vagn. Med hjälp av brännvin, skrivdon och ett välsmort munläder köptes skogen. Jämtländska skogsbönder, som många gånger knappt var läs- eller skrivkunniga, sålde sin skog för en spottstyver.
SCA företrädare invänder mot kritiken och hävdar att älgjägarna egentligen bara betalar för själva jaktupplevelsen.
– Det existerar ingen fällavgift eller betalning för köttet. Man betalar för en typ av upplevelse kan man väl säga, kommenterar Sven Strömberg, som är ansvarig för jakten på SCA i Jämtland.
För ett par år sedan infördes förskottsbetalning på tilldelningen av älg. Flera stora markägare hakade på, bland andra SCA.
– Vi har gått in för fasta priser som kommer att gagna avskjutningen på ett stimulerande sätt. På sätt och vis kan jägarna i princip skjuta hur mycket älg de vill, säger Sven Strömberg. Förfaringssättet medför också en förenklad administration, anser han.
– Prismässigt ligger vi bra till. Kanske bland de lägre i landet. Visst kan det kännas jobbigt för en del som inte får skjuta något. Men det handlar ju om jakt. Man kan inte bestämma vart älgarna skall stå. Nästa gång kanske det går bättre, kommenterar SCA jaktansvarige i Jämtland.
Marken arrenderas och därför sker ingen återbetalning på icke skjutna älgar, enligt Sven Strömberg.
Han känner inte heller igen bilden av att obekväma jaktlag kan åka ut från bolagsmarken.
– Det har hänt att vi bytt ut lag, eller delat upp skiften. Ovänskap och bråk inom älglaget har varit en av anledningarna till detta.
Men visst är det lätt att hitta nya älgjägare, konstaterar han.
– Kön med jägare både från när och fjärran är lång till de jämtländska älgskogarna. Efterfrågan på jakt i Jämtland är enorm just nu. Men vi försöker alltid prioritera de lokala jägarna, försäkrar Sven Strömberg.
Markerna läggs ut elva månader åt gången.
– Jagar inte laget effektivt vill vi gärna få dit andra lag. Det är inga problem med detta. Det har bara upplevts som positivt, säger SCA Sven Strömberg.
Han tycker inte att SCA fortsatt i samma stil som på 1800-talet.
– Nja. Jag bjuder förstås inte på brännvin, skämtar Sven Strömberg.
Men älgjägaren Ove kan lätt hålla sig för skratt. Han sitter på pass på bolagsmark i Mellannorrlands inland.
Ove sitter med studsaren redo och spanar mot en hyggesremsa.
För bara en timme sedan hade Ove ko och kalv på cirka 70 meters avstånd. Kalven fick markkänning medan kon fick springa vidare.
– Om vi skall kunna ha någon älgstam kvar i framtiden måste vi sluta med att skjuta undan kor. För varje fälld ko går två-fyra djur till spillo årligen, säger Ove.
Naturligtvis tycker inte mark-ägaren så. Skogbolagen talar om 25-procentiga betesskador på skogen. Det har talats om ett tvåprocentsmål för skogsskador.
– Tänk dig, av 100 plantor blir det två. Detta är nog mindre än vad sorken äter upp. De stora inkomsterna till trots vill nog inte bolagen ha någon älgstam kvar överhuvudtaget, kommenterar Ove.
Han kan bekräfta jägarnas rädsla för att kritisera stora skogsbolag.
– Skall vi ha någon jakt kvar, bör vi nog inte ens tänka tanken på att yttra oss. Jag har ett par kompisar som talade klarspråk i form av insändare i lokalpressen. Det resulterade i att de kommande säsong blev utan jakt. Dessutom blev hela jaktlaget straffade när det var slutjagat på bolagsmarken.
– Det finns ju dessutom en mindre skara jägare som fungerar som rapportörer, säger Ove. Om detta är organiserat eller inte vill jag ha osagt.
– Så länge vi låter skogsbolagen hålla på så här finns det ingen framtid som älgjägare. Själv är jag i färd med att söka mig från bolagsmarken för att leta upp någon mindre skogs-ägare. Jag vill ju kunna fortsätta som älgjägare.
Vi färdas norrut, mot Borgvattnet och Fullsjön. Här finns Kurt Karlsson, som tidigare jagade på SCA-mark. Men efter det att ”städpatrullen” från bolaget gick in och rensade miste hela laget jakten uppe i Fullsjön.
– Vi sköt nästan alltid hela tilldelningen. Vi hade mycket älg på dessa marker. Vad vi inte visste var att det fanns osämja och jävelskap i laget. Detta talade bolaget om för oss. Vi kunde därför inte bedriva jakt på ett effektivt sätt och skulle bort från bolagsmarken, berättar Kurt Karlsson.
Jaktlaget var satt under hård press och ville behålla jakten.
– Därför strävade vi efter att varje år skjuta fullt, fortsätter Kurt Karlsson.
– Att få kött till frysen var det nästan inte tal om. Det mesta gick till uppköpare för att vi skulle kunna täcka kostnaderna för den så kallade jaktupplevelsen.
Besvikelsen blev ändå stor i laget den dagen ett papper från skogsbolaget kom med uppsägning av jakten på Fullsjön 42311. Laget splittrades upp.
– I dag vet jag inte vart alla tagit vägen, säger Kurt Karlsson.
Uppsägningen skedde per post utan att någon annan kontakt tagits.
– Skogsbolaget meddelade även att de förbehöll sig rätten att välja vilka de upplåter jakten till.
Detta ser Kurt Karlsson som en direkt kommentar till de spörsmål om älgjakten som publicerades i lokalpressen vid den tiden.
Det skall nämnas att alla, utom en, i jaktlaget var födda och uppvuxna i Fullsjön och har tidigare arbetat åt SCA, bland annat som virkesleverantörer.
– Jag personligen skall väl egentligen tacka bolaget för det som de iscensatte den gången. Jag jagar numera på cirka 400 hektar privatägd så kallad bondskog. Det blir inte så dyrt och vi slipper att sälja allt kött. Vi kan lägga älgkött i grytan, berättar Kurt Karlsson.
– Att jag i dag känner mig lyckligt lottad förstår väl alla. Allt detta tack vare att jag kom bort från bolagsskogen.
Kent Henriksson är aktiv i Jägarnas Riksförbund och har fått utmärkelsen ”Årets ungdomsledare” för sina insatser.
Han tycker att skogsbolagen i praktiken motarbetar alla strävanden att föryngra jägarkåren.
– Vi håller på att skjuta sönder en tidigare rätt hyfsad älgstam. Vi skjuter alldeles för mycket kor. Bolagen har numera satt press på jägarna. Uppfyller man inte deras krav kan hela laget splittras upp och försvinna ut från deras marker, säger Kent Henriksson.
– Naturligtvis bidrar även rovdjuren till att älgstammarna minskar. Om detta får fortsätta har vi ingen älg kvar om några år. Jag har jagat i 40 år, så jag ser den kurva som som pekar brant neråt, tillägger Kent Henriksson.
Om ingen älg finns på skogen, vem vill jaga där? undrar han.
– Det kostar i dag att bli jägare. För en ung person kan det bli cirka 30 000 kronor för jägarexamen och att skaffa all utrustning som behövs för att börja jaga, säger Kent Henriksson.
– Sedan tillkommer fällavgifter, arrenden, förlorad arbetsförtjänst, resor och så vidare. Ja, de 30 000 kronorna kan vi nog nu säkert fördubbla. Vilken 18-åring har råd med detta? undrar han.
– Vem vill dessutom jaga på marker där det saknas älg? Ingen, konstaterar Kent Henriksson.
Det skulle behövas bättre sammanhållning och ryggrad i jägarkåren, tycker han.
– Vi borde ställa in älgjakten under en eller ett par säsonger för att få tillbaka älgstammen. Då kanske man även från bolagshåll skulle börja tänka lite annorlunda.

Mvh
Kim

Jeg er ikke fejlfri,men det er så tæt på at det skræmmer mig.